Kategori: Min hälsa

  • Ångest, yrsel och slem & blod…

    Ångesten är ett faktum denna natt. Har haft några ångestattacker redan och dom lär nog inte sluta heller, vilket jag ändå hoppas på. Tårarna är ett faktum och dom bara rinner, rinner och vill inte sluta och dom som säger att man ska gråta tills tårarna tar slut – FUCK YOU! För dom kommer aldrig ta slut. 😉💔 Är det något som inte tar slut så är det tårarna.. 💔 Tårarna är skapade pga ångest, rädsla oro och min värk. Har värk i varenda en led i kroppen, har så ont just nu så jag inte klarar att resa mig upp så jag ligger här i sängen. Har tagit värktablett men den hjälper inte, har dessutom tandvärk ovanpå allt så allt blir sådär på tok för mycket..

    Yrsel har jag haft lite till och från och det är nog ångestattacken som bidrar med det för då brukar jag bli lite snurrig i kolan och ostadig på benen, så det är nog ingen större fara med det iaf. Det jag nog är lite mer oroad över och nog får söka vård för efter helgen är min mage. Har mycket magknip och avföringen är lite vajsing på mig OBS! #TMI WARNING: Är inte avföringen vatten så är den mycket lösare än vanligt bajs och är det inte skit som kommer ut så är det genomskinligt slem med blod i, eller så är det bara rött blod som kommer 😞 Så får nog kontakta vårdcentralen och kolla upp det efter helgen om det inte blir bättre.. Förlåt för too much information men vill mest skriva av mig och dels för att dokumentera, för jag är så glöms ibland så jag glömmer typ allt 😂

    Nåja.. Ett rörigt inlägg kanske med både ångest, ysel, slem och blod i, men ja :) Är inne i en dålig period just nu och allt bara strejkar för en typ. Dessutom så kommer den där magiska veckan varje månad snart – PMS veckan 😉 Och ja! Jag har pms, hurså? 😉😂

    Näe nu ska jag inte störa er mer med mitt tråkiga och onödiga inlägg ♥ För nu måste jag försöka sova, mitt alarm ringer 09:30 (FAN) också!

    Fotot i bilden är från http://pexels.com , den bästa sajten med högkvalitativa och fina foton för ens blogg :)

  • Ångest, oro, sömnproblem och förkylning!

    Just nu känner jag mig lite mer ”död” än levande. Många tankar som snurrar runt i huvudet, en del oro, en del ångest och för lite sömn. Just nu sover jag inte dom stackarns 8 timmarna jag behöver för att fungerar som människa utan sover i ungefär 4-6 timmar, vilket är påfrestande.

    Inte nog med sömnen och allt det där så är jag sjuk igen. Febrig, snuvig, hostig och förkyld. Skulle egentligen lämnat blodprover inför diabeteskontrollen på måndag men jag ringde dit och förhörde mig om hur jag skulle göra eftersom jag är sjuk och fick till svar att jag inte skulle lämna blodprover. Tiden till diabetessköterskan blev alltså framflyttad till den 13 Februari istället eftersom jag är sjuk och då skulle jag enligt sköterskan på vårdcentralen inte lämna blodprover då dom kan missvisa. Så ja, nu har jag gått och oroat mig och haft ångest över att gå till vårdcentralen på måndag helt i onödan. Haha! Men då kan jag förbereda mig till den 13 istället och istället fokusera på att bli frisk. :) Får nog bli en lång promenad ute i skogen nu i helgen om jag inte hostar ihjäl mig. Haha! :)

    Så nu ska jag ta mig en halstablett, hämta ett glas med iskall pepsi max i, ta min stickning och se Karlsson på taket. :D

    Hur mår ni? ♥

  • Årets sista dag!

    Klockan har passerat 00:00 och det är en ny dag, inte vilken dag som helst utan året sista dag. Äntligen säger jag bara! 2016 har varit ett tuff, jobbigt och ett jäkla år rent ut sagt. Jag trodde 2016 skulle bli ett bra år men det visade sig till slut att så skulle det inte bli.

    2016 har inneburit motgångar, tårar, smärta förlust och mycket mer. En hel del har hänt inom familjen, vänner som har somnat in alldeles för tidigt och nära bekanta och familjemedlemmar som har lämnat jorden hastigt och lustig. Alldeles för tidigt. Men man måste ha motgångar, sorger och förluster för att bli starkare, ett liv som bara går på rälls framåt utan motgångar gör att livet blir som en räkmacka. Där man glider framåt och allt serveras för en och man inte behöver göra något typ. Ett sådan liv vill iaf inte jag ha :) Jag vill ha motgångar, lite tårar och få kämpa lite, det stärker mig som person och jag blir en ännu bättre människa än vad jag redan idag är. :D

    Som sagt så är det årets sista dag och jag ser SÅ fram emot 2017 som har en heeeeel del att erbjuda. Jag har bestämt att 2017 ska bli ”mitt år”. Mitt år där jag ska kämpa för att försöka komma tillbaka till arbetslivet och kunna börja jobba, där jag ska kämpa och utsätta mig för saker så att jag kan försöka bli av med min panikångest och sociala fobi så att jag kan bli den var innan och börja umgås med mina vänner igen, åka iväg och shoppa på egen hand, fika med vänner med mera. :)

    Jag har varit sjukskriven sedan Juni 2013 och jag är just nu sjukskriven i 1år till, prick på dagen, vilket har varit både skönt men även jobbigt. Mina dagsrutiner har typ sett likadana ut dag ut och dag in. Jag gör nästan samma saker om dagarna och har inget att variera med typ. Men det har även varit välbehövligt men jag känner att jag behöver komma ut mer, få en lite mer varierande vardag och kanske börja arbetsträna lite som kan göra susen? Vem vet? Men det är något jag måste ta upp med min läkare när det är tid att träffas igen så får jag se där vad hon tycker, om min sjukskrivning ska förlängas eller inte. :)

    Nog om det. Klockan börja bli rätt mycket och jag tänkte fortsätta kolla på film (Mamma mia the movie) och sticka klart mina candysocks sockar som ni kommer få mönster på inom en snar framtid. :D

    Hur har erat år varit? ♥

  • Status just nu: magproblem? Sömnproblem? Deppig?

    Hej på er. Äntligen skriver jag igen, det har varit en tuff period den senaste tiden med mycket tankar, känslor, händelser som skett och en rad dödsfall i min omgivning. Så har ärligt talat inte ens tänkt en tanke på bloggen. Men det ska bli ändring på nu, 2017 ska bli ett bra år eftersom 2016 har varit ett helvetesår om man får beskriva det så? ;-)

    Just nu är min kropp inte helt så som den ska. Jag har en rackarns värk dagligen i mina leder, temperaturskillnaderna ute eller när det är väderomslag är rent helvete, vissa dagar har jag så ont att jag svullnar i kroppen speciellt i händer, armar och fötter och det svullnar så pass i mina fötter att jag knappt kan gå. Något jag nog får ta upp med Vårdcentralen vid nästa besök. Men inte nog med att jag svullnar utan jag ”tappar min kraft” i mina leder/muskler när jag har så ont. Men det går fibromyalgi i släkten och familjen så ska se om denna vårdcentralen kan ta en på allvar denna gång och verkligen kolla upp det igen.

    Mina sömnproblem är faktiskt lite bättre, vilket jag måste ”skryta” lite om 😉 Det ända lilla problemet jag har är att jag lägger mig för sent = vaknar sent. Men att somna gör jag inom 10 minuter, ibland 5 minuter. Vilket är en stor skillnad jämfört med innan när jag kunde lägga mig i sängen vid 23 tiden och somnade inte fören runt 04-05 på morgonen. Inte nog med att jag somnade så tidigt på morgonen utan jag var så trött och utmattad då att jag kunde sova i 12-16 timmar utan problem. Men så är det inte just nu. Utan nu tar det 5-10 minuter för mig att somna sen sover jag i ca 7-9 timmar. 👍😍

    – – – – – – – – WARNING FOR TOO MUCH INFORMATION – – – – – – – –

    Sen har jag även mina magproblem. Min mage är katastrof typ. Inte nog med att min mage är väldigt känslig mot laktos så är det att den ”stannar”, vilket innebär att jag blir hård i magen. Antingen får jag till slut äta något som jag vet att min mage inte gillar så att jag blir lös i magen eller så får jag använda olivolja i all matlagning alternativt dricka ännu mer vatten än vad jag gör. Det är så frustrerande att inte ens magen kan fungera som den egentligen ska. Men när den ”kommer igång” igen så märks det först så mullrar och låter magen sen kommer magknipet och sen är det toa som gäller. Haha! 😂 Men det är också något jag nog får ta upp med vårdcentralen, om jag då får en läkaren som tar sig tiden att lyssna och förstå. Vilket inte är så vanligt idag.. Kan ta ett kort exempel: En diabeteskontroll för mig som har diabetes kan i regel ta 6 minuter för läkaren att gå igenom mina provsvar, kolla hjärta, lungor och blodtryck samt säga vad hen har att säga. Sen är det finito och jag hinner oftast inte ta upp någon jag tycker är bra att läkaren vet eller något jag undrar över ang min diabetes. ”Äsch det kan vi ta om ett år på nästa diabeteskontroll”. Ehm jaha.. Ja.. Okej, hejdå vi ses om ett år då!

    Sen tänkte jag ta upp lite om mitt psykiska mående som är bättre. Men det får jag nog dedikera ett eget inlägg om. :-)

    Tänkte avrunda detta inlägget nu så ni inte får kramp i ögonen 😂 Jag ska fortsätta sticka på sockorna jag stickar och se Familjen Rysberg och #100procentvaken på #svtplay innan jag sluter mina blå. :-)

    Hoppas ni alla mår bra där ute?
    Glöm inte att du är fin som DU är, oavsett vad! ♥
    Kram! 😘❤

    Ps! Antingen på Lördag eller Söndag kommer ett blogginlägg om mina planer och förändringar med bloggen. Vad kommer ske under 2017? Vad kommer min blogg handla om? Vad kommer jag lansera 2017? Var ska jag resa under 2017? Kommer det mer inom DIY/stickning/virkning? Det och mycket mer får ni veta i helgen alternativt under nästa vecka. :D Men jag kan säga så mycket som att fler DIY inlägg kommer kommer 2017. Jag kommer dela med mig utav egen skapade mönster på sockar, vantar, mössor, sjalar och MYCKET mer under 2017. Så glöm inte följa min blogg så du inte missa något! 💓 Det var allt för mig idag. Godnatt ♥

  • 8,6 i blodsocker och 38,4 i temp.

    8,6 i #blodsocker & 38,4 i #temp, #huvudvärk från helvetet och paracetamol hjälper inte alls mot varken febern eller skallebanken. Lyckades vila lite i eftermiddags men somnade, sov i 45 minuter, vaknade av skallebanken, somnade om, sov i 45 minuter,  vaknade av huvudvärken och så höllt det på i 4 timmar tills jag gav upp. Mår blä! Är det inte bättre till imorgonbitti så får det bli ett besök på vårdcentralen, får ångest av bara tanken på att ev behöva gå dit :(

  • Med buller och bång!

    Mitt blodsocker var inte på min sida natten till igår.. :(
     
    Jag har varit förkyld sen i helgen och det med buller och bång. Är just nu så rackarns trött och slut i hela kroppen. Vet inte om jag kommer blogga något mer denna veckan. Är mer eller mindre utslagen av febern. Jävla förkylning, kunde du inte har hälsat på någon annan istället för mig? Haha! :D

    #sjuk #förkyld #feber #blodsocker #diabetes #diabetic #sick #bloodsugar #highbloodsugar #itsok

  • Mitt nya liv!

     
    Idag börjar mitt nya liv. Jag ska från och med nu utesluta så mycket socker jag kan både i kosten och i godisform. Jag har även tänkt ändra lite på min kost, för min mage mår inte riktigt bra av det. Laktosen uteslute jag så gott som nästan helt och hållet då min mage verkligen inte klarar av laktos. Jag gör dock inte detta bara för att vikten neråt ska gå lite snabbare utan även för min diabetes. Jag har diabetes typ 2 som jag har skrivit mycket om ända sedan jag fick diagnosen och jag måste dra ner på sockert så att min kropp inte ta mer skada av just sockert. Jag vill undvika så långt som möjligt att behöva ta insulinsprutor och som det är idag så har jag tabletter och kost som behandling men man kan aldrig vara säker på om jag någon gång kommer behöva ta insulin. Vilket jag starkt vill undvika.
     
    Så från och med nu ska jag utesluta så mycket socker jag kan (kommer dock inte sluta dricka min älskade pepsi max). Visst går det inte att utesluta exakt allt då där finns socker i nästan exakt allt. Men jag ska försöka välja bort det med mycket socker samt godis. Det kommer bli tufft, det känner jag redan (är nog sockerberoende, haha!) men det ska gå! Jag är rätt så envis så jag tror att det kan gå hela vägen. Klarar jag att utesluta socker under hela Augusti så kommer jag nog klara att fortsätta utesluta det framöver. :)
     
    Jag har gått ner en hel del i vikt men mer vill jag ner. Ska väga runt 90kg till min längd som läkaren berättade för mig och än är där lite kvar att få bort. Men det ska gå, så är det bara! :)
     
    Ni kommer självklart få följa med mig på denna resan och jag tänkte faktiskt att jag ska skriva ett inlägg på Söndag och sammanfatta den första sockerfria veckan. Än så länge går det bra iaf.
     
    Nä. Nu kallar min stickning på mig, vi hörs imorgon igen ♥

  • Att leva med social fobi! Del #2

     

    Oj! Nu är det dags för nästa del i min serie ”att leva med social fobi”. Helst klart med blandade känslor. Men jag ska försöka, det är det minsta jag kan göra ;)

     
    Hur är det egentligen att ha social fobi och ha vänner som förstår och som inte förstår? Hur är det med familjen? Förstår dom?
     
    Jag kan börja med att jag har en så otroligt fin familj som är förstående. Mamma har själv haft social fobi och hon vet hur det är och Pappa är också förstående sedan Mamma hade det. Så dom vet hur dom ska agera och göra. Hur det är med min släkt vet jag inte. Jag vet ärligt talat inte hur förstående dom är eller om dom inte är förstående, jag träffar knappt dom. Men min familj är otroligt förstående och det är jag så otroligt glad för :-)
     
    Mina vänner jag har kvar är tack och lov förstående, dom förstår att jag inte kan vara lika social längre, dom vet att jag inte kan åka tåg och mötas upp för en fika, lunch eller shopping eller gå ut och festa loss. Visst försöker jag och jag lyckas träffa mina vänner ibland. Men då är jag också helt slut i några dagar efter. Men allt beror helt klart på hur min ångest då är också. Känner jag en enorm ångest för att ta mig ut/iväg så går det inte alls. Vem hade velat umgås med en vän som gäspar hela tiden och är ledsen av ångesten? :/
     
    Sen har jag haft otroligt oförstående vänner. Som kallade sig mina vänner men visade sig att inte vara där. Som lämnade mig när jag inte kunde vara till lags, när jag inte kunde umgås ofta, när jag inte kunde åka och shoppa, fika, luncha till exempel. Det är så otroligt tråkig att förlora vänner och det känns rent ut sagt som en fet jävla käftsmäll. För när man behöver sina vänner absolut som mest så finns dom där som minst! Men det fick mig även att vakna upp. Jag behövde inte dom i mitt liv, jag klarade mig utan dom. Varför ska jag ha vänner som inte är förstående? Det är mycket bättre att ha vänner som vet hur läget är, kan anpassa sig lite ang hur det är, men fram för allt som är förstående. Jag har kontakt med mina närmaste vänner dagligen. Antingen via skype, sms, samtal eller messenger. Även fast jag inte kan vara framför dom IRL så är jag bara ett videosamtal bort :-) ♥
     
    Så vad jag både har märkt och sett är att folk idag inte riktigt vet hur dom ska hantera vänner med social fobi. Folk vet inte så mycket om social fobi som dom kanske borde. Det är så otroligt viktigt att vi som har det är mer öppna om det, pratar mer om det och informerar våra vänner och omgivning om vad det är, varför det är som det är och hur man som person fungerar med social fobi. Vi alla är olika individer och social fobi är också olika från person till person. Det som jag tycker är mest viktig, kan ni gissa vad det är? Att INTE lämna/säga upp bekanskapen med en vän som har social fobi. Fråga istället hur det är för personen, vad det innebär för dig som vän och hur du ska agera/göra när din vän ev får panikångest attack. Våga fråga det är det bästa man kan göra som närstående. Social fobi är ångest för sociala sammanhang och personen behöver inte få mer ångest för att ens vänner lämna en. Det kan tyvärr bara resultera i att en person tror att man inte är normal och att ingen vill vara vän med en. Jag hoppas ni förstår hur/vad jag menar?
     
    Det som även är viktigt att veta är att det finns olika varianter av social fobi. Men det bästa man också kan göra är googla fram Social fobi och läsa mer om det. :-)
     
    Jag tänkte även ta och svara på frågor jag har fått mailade till mig samt kommentarer för första delen i min ”serie” att leva med social fobi. Jag vill även passa på att tacka för alla frågor, alla kommentarer och all pepp och beröm jag har fått! Det värmer otroligt i mitt hjärta ♥
     
    Har du förlorat vänner eller fått fler vänner pga din sociala fobi? Tänker mer på att du som har social fobi kanske hittar andra som också har det och på det viset lär känna fler.
    Jag har tyvärr (eller kanske inte tyvärr?) förlorat en del vänner. Folk som tyvärr är helt oförstående och inte förstår att jag inte kan vara lika social just nu. Folk som kallades sig mina vänner men vände ryggen när jag behövde dom som mest typ. Det var som en ren jävla käftsmäll! Det är både enormt tråkigt men bra, för det visade helt klart vart dom står – att dom inte är mina riktiga vänner. Visst gör det ändå ont i en att förlora vänner när man befinner sig på botten och försöker ta sig upp. Men jag har hittat några nya vänner som förgyller mitt liv och finns där för mig och några som också har social fobi, men jag har även vänner och folk i släkten som sedan innan har social fobi. Men några fler vänner har jag också fått som sagt och det är otroligt roligt ♥
     
    Till nästa inlägg tänkte jag även att ni ska få chansen att ställa frågor. Undrar ni något ang social fobi, ångest eller något annat? Ställ gärna din fråga så besvarar jag den i nästa inlägg.
     
    Har ni också social fobi eller ångest så får ni gärna dela med er av er story, om ni vill. Jag vet om att jag är inte är ensam om detta, utan att det finns så många fler här i världen som har social fobi och ångest.
    Hoppas ni alla har haft en fin Lördag!
    Kram från mig ♥
     
    Ps: Jag svarar på fler frågor i nästa del. Inlägget blev på tok för långt tycker jag. ;-)

  • 31 dagar av mitt liv!

    Jag tänkte köra en ny sak jag kom på. Som jag själv tycker låter bra och nog är bra för mig också. Nämligen 31 dagar av mitt liv. Jag kommer då under 31 dagar (en månad) publicera ett blogginlägg där jag svarar på frågorna som finns längre ner. Det kommer ju också resultera i att Ni får ta del av mitt liv i en större utsträckning än innan, få veta exakt hur jag har mått under dagen samt vad jag har gjort just den dagen.

    Detta ska bli så intressant att göra, för jag kan ju längre fram gå tillbaka och läsa vad jag har skrivit, hur jag mådde den dagen, vad jag gjorde, vad som är mindre bra och vad som var extra bra/roligt. :)

     
    Jag vet dock inte exakt vilken dag jag kommer köra igång med detta, så ni får hålla koll på min blogg! ;)

    Vill du också haka på och skriva dina ”31 dagar av mitt liv”? Bring it on! Kommentera gärna om du kommer göra det, så länkar jag dig i sammanfattningsinlägget. Vill ni så kan ni också använda hashtaggen #31dagaravmittliv precis som jag kommer göra. ;-)

    Jag kommer svara på följande frågor i mina inlägg:
    • Hur mår du idag?
    • Något dåligt som har hänt?
    • Något extra roligt som har hänt?
    • Vad har du gjort idag?

    Listan kan fyllas på efterhand med frågor.

  • Att leva med social fobi! Del #1

    Och ja ni som undrar ang årtalet 1998, det är för att psykiatrin har journaluppgifter på mig sedan dess. Det var då jag fick min ADHD diagnos.
     
    Jag tänkte jag skulle skriva lite och dela med mig utav mina tankar ock känslor ang social fobi. Berätta om min sociala fobi och hur det begränsat mig och mitt liv. Det är ingen dans på rosor utan snarare ett nästan helvete vissa dagar, för det begränsar verkligen mitt liv. Vissa dagar känns det som att jag lever i ett fängelse rent ut sagt.

    Jag kommer nog få dela upp detta i två eller tre delar, annars kommer nog inlägget bli på tok för långt. ;-)

    Okej, då kör vi! Jag har sedan 2014 känt en märkbar ångest. Ångest för att gå ut, ångest för att träffa andra människor men även en generell ångest. Som jag inte just då tänk att det kan vara social fobi, utan jag har då bara tänkt att detta går nog över. Men efterhand som tiden har gått så har ångesten bara blivit mer och mer, jag har bara känt ännu mer ångest av att gå ut, att vara social, åka kommunalt, träffa vänner/familj, åka och shoppa, fika med vännner och familj, åka och handla eller rent av gå ut och hämta posten.

     
    Men varför klarar du inte det tänker nog en del som inte är insatta i Social fobi och ångest?
    Jo, Jag klarar inte av att vara bland andra människor eller i folkmängder, jag blir rädd, känner mig inte trygg, jag kan få panikångestattacker (med yrsel, svårare att andas med mera), börjar gråta och flyr från situationen jag är i just då. När jag mår som bäst och känner mig som tryggast och inte känner ångest är i mitt hem, i min trygga borg. Där jag även kan kontrollera och vara för mig själv i mitt rum. Vilket ibland känns som ett fängelse (jag har aldrig suttit i ett fängelse, men kan tänka mig hur det kan kännas).
     
    Som det är idag så har min ångestproblematik blivit sämre det senaste året (om inte längre tillbaka). Jag har blivit isolerad i mitt eget hem, min trygga borg. Jag går aldrig ut ensam, jag klarar det inte just nu. Under en tid förra året så gick jag ut ett fåtal gånger på en 3 månaders period.
     
    Men för att det inte ska bli rörigt så kan jag ta ett exempel för er:
    När vi är bjudna på ett kalas hos någon i familjen/släkten så blir det alltid att jag stannar hemma. Jag får ångest av bara tanken på att gå ut, åka bil, åka på kalas och vara social. Även fast jag känner varenda en människa på kalaset och vet att jag kan känna mig trygg där så går det inte. Det tar emot, det blir stopp och jag blir antingen sur eller ledsen av tanken på att åka någon stans. Vilket är enormt tråkigt, för allt jag idag vill är att kunna gå ut som innan. Kunna vara social, umgåst med folk, springa på stan hela dagen och shoppa, luncha, äta middag och fika. Men det går inte längre. Jag är fast i mitt egna hem. :( Jag är numera aldrig med på något kalas, åker inte och hälsar på någon, umgås inte med någon förutom min familj jag bor med.
     
    Så nog är det tufft och det finns så mycket mer jag har att skriva om min sociala fobi i nästa inlägg (bland annat mina vänner och mycket mer). Jag känner att jag får runda av mitt inlägg här innan det blir på tok för långt och lite rörigt :-)
     
    Men tills nästa inlägg tänkte jag även att ni ska få chansen att ställa frågor. Undrar ni något ang social fobi, ångest eller något annat? Ställ gärna din fråga så besvarar jag den i nästa inlägg.
     
    Har ni också social fobi eller ångest så får ni gärna dela med er av er story, om ni vill. Jag vet om att jag är inte är ensam om detta, utan att det finns så många fler här i världen som har social fobi och ångest.
     
    Hoppas ni alla får en fin Onsdag!
    Kram från mig ♥