Kategori: Min hälsa

Hur mår ni kära bloggläsare? Mår ni bra? :) Okej.. Jag tänkte att jag skulle skriva av mig lite, om mina senaste dagar, som rent ut sagt har varit tuffa. Jag vill inte att det ska bli ett ”negativt” inlägg, men det får bli som det blir. Jag måste skriva av mig en pytteliten aning. Okej, here we go!

 

Min dygnsrytm är käpp rätt åt helsicke, jag har enormt svårt att somna, när jag sedan somnar kan jag sova i upp mot 13 timmar, men jag somnar på fel tidpunkt och vaknar på helt fel tidpunkt.. Som till exempel dom senaste tre dagarna. Där jag har somnat på eftermiddagen, vaknat på kvällen, varit vaken hela natten och sen samma visa om och om igen. Jag har fått insomningstabletter utskrivna, men dom funkar lite som dom själva vill. :(

 

Igår vart jag uppe hela natten, för att ännu en gång försöka vara vaken hela dagen, för att få rätt på dygnet. Men jag somnade vid 14 tiden och blev väckt 21:00 av Pappa.. Så då blev det att äta middag (sent, jag vet) sen satte jag mig och försökte pyssla. Men det gick bannemig inte. :( Några timmar senare tog jag 2 propavan, en timme senare sov jag och jag gick upp vid 17 tiden. Så nog har jag fått många timmar sömn, för en gång skull! :-)

 

Jag har varit så trött och samtidigt frustrerad dom senaste dagarna, att det ska vara så svårt att sova eller rent av att försöka ”dygna”? Jag skulle egentligen till min läkare på psykiatrin idag, men jag är sjuk så jag ska dit den 18/12 istället.

 

Men så kan det vara! Jag hoppas dock att jag kan somna i relativt normal tid ikväll, med eller utan insomningstablett.. ;-)

 

Hur är eran dygnsrytm? Har ni något tips hur jag kan göra för att kunna somna i normal tid? :-)

 

 

Godkväll på er. Vilken dag och vilken kommande vecka det blir för mig.. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja för att på ett bra sätt berätta för er, utan att inlägget blir så himla långt. :( Men okej, jag prövar.. Blir det ett längre inlägg så blir det, vi chansar ;-)

 

Denna vecka har bara börjat och den kommer bli så lång och jag är redan trött.. Jag har diagnotiserats med Social fobi, något som påverkar mitt liv idag väldigt stort. Jag går nästan aldrig ut numera. Jag är fast i mitt eget hem, min trygga punkt (mer information kommer ang min sociala fobi). Men idag vart jag tvungen att ta mig ut för att handla. Vilket gjorde mig enormt trött. Min dygnsrytm är helt bananas just nu dessutom. Men jag tog mig ut i förmiddags och åkte och handlade (kan inte handla själv utan måste ha någon med mig).

 

Jag somnade nästan i bilen påvägen hem när jag och Pappa vart på väg hem, så trött vart jag efter att ha varit i två affärer. När vi var hemma runt 12 tiden så var jag så trött så jag gick för och vila lite middag. Somnade som en stock och min syster väckte mig när klockan var strax efter 19 tiden.. Så då var denna dagen så gott som över.. Nu sitter jag här och kan inte somna om och vet inte alls vad jag ska göra. Lär inte somna fören imorgonbitti om jag känner mig själv rätt.. :(

 

Sen så har jag fullt upp denna veckan också och jag vet bannemig inte hur jag ska orka allt..
Imorgon måste jag ringa vårdcentralen och få en tid. Jag har ett nageltrång som både blöder och där kommer var och det gör ont. Sen på Onsdag så fattar Försäkringskassa beslut om min ersättning (min sjukskrivning blev förlängd i minst 2 år). Men inte nog med det, jag ska till min läkare på Psykiatrin på Torsdag, varför vet jag inte. Vi hade inget planerat nu, om mitt minne inte sviker mig vill säga. Sen på Måndag ska jag till sjukhuset för koll av vikt, längd, blodtryck, puls med mera. Bara av tanken på denna ”hektiska” veckan gör mig lite trött..

 

Är inte så van vid att det händer så mycket inom loppet av en vecka. Sen att ta sig ut och komma iväg på alla dessa besöken är så svårt. Det tar emot väldigt mycket.. Jävla sociala fobi, jag hatar dig! :(

 

Så ja, jag är trött och ska ta fram min stickning tänkte jag. För sova det kan jag inte, dom jäkla insomningstabletterna jag fick utskrivna fungerar inte heller.. :-(

 

Hoppas eran dag har varit bra och att ni får en fortsatt bra vecka!
Glöm inte min Julkalender, imorgon 09:00 publiceras första luckan i min julkalender :D

 

Okej.. Jag känner att det är dags, efter en del kommentarer så känner jag att jag måste förklara en del så ni förstår. Känns inte sådär jättekul att inför flera tusentals bloggläsare att lägga ut allt för privata delar i min blogg, men det struntar jag i nu. Jag borde egentligen inte behöva det, men känner rent ut sagt att jag måste ;)

 

Jag har en privat dagbok på internet som är lösenordsskyddad, där dom närmsta vännerna och familj kan läsa mina tankar, mina känslor och hur jag mår dag för dag. En lösenordsskyddad blogg som många tyvärr inte kommer få ta del utav. Men jag känner att det är nog bäst att skriva här och förklara läget för er också. Jag söker varken sympati eller medlidande från er, så tro inte det :) För jag tror inte det blir bättre och lättare för det.

 

Jag är stressad, trött, och har fullt upp hela tiden. Jag har sen den 27 April varit på Vårdcentralen varje vecka, skulle egentligen dit igår på diabeteskontroll. Men blev inställt då diabetessköterskan var sjuk. Jag har några läkarbesök nästa vecka men även veckan därpå som är superviktiga. Men vad är det för läkarbesök?

 

Jo, det ska jag berätta :)Även fast jag inte ska behöva men ja som sagt, jag känner rent ut sagt att jag måste förklara mig ändå. Jag har under en längre tid mått dåligt psykiskt. Varit deprimerad, haft panikångestattacker till och från (fick senast ett panikångestanfall inatt, när jag dessutom var själv vaken) och känner att jag måste få hjälp med detta. Utredningen om mina händer och om reumatisk värk fortsätter nästa vecka och jag ska även ha möte med min läkare och försäkringskassan för att vi ska kunna planera hur vi ska göra framåt.

 

Som det är just nu så är jag långtidssjukskriven (sedan 2013) pga olika anledningar. Hur framtiden blir vet jag inte än. Men som jag känner det just nu så måste jag gå på alla läkarbesök så vi får allt i rullning med mina händer och reumatiska värk men även så jag får hjälp med deprissionen och panikångesten.

 

Och tyvärr blir det inte bättre utav att jag får kommentarer där folk är upprörda för att bloggen står stilla, för att jag inte har bloggat, tagit mig tid att svara på mail med mera. Jag har svarat några och ska svara alla så fort tid ges och jag mår lite bättre. Men jag är superstressad över alla läkarbesök, alla möten med mera och på det så är panikångesten ett stort faktum likaså deprissionen.

 

Jag förstår er frustration för bland annat dom sista 2 tävlingarna och för att ni vill att jag ska uppdatera mer regelbundet, det förstår jag och jag ber om ursäkt för att allt med bloggen står lite stilla just nu. Men jag har inte tiden, orken eller kraften just nu. Det är för mycket just nu helt enkelt. :(

 

Så jag ber er alla – Snälla ha en gnutta förståelse för varför jag inte har tid, ork eller kraft att lägga ner så mycket tid på bloggen som både jag och ni vill. Jag har fått åtsidosätta bloggen en del, vilket är tråkigt men behövligt. Jag måste få bra och det gör jag inte till 100% just nu. Men jag ska ta mig tid inom dom närmsta dagarna och svara på alla mail och få annonserna i rullning till vinnarna i senaste tävlingen, det lovar jag!

 

Hoppas ni har lite förståelse, alla mår inte alltid bra och visst, det kan låta som en dålig ursäkt, men det är så mitt liv ser ut just nu, inte ens min värsta fiende önskar jag detta :(

 

Igår fick ett bli ett besök på Vårdcentralen.. Dessa öron alltså! :(

 

 

Jag har haft ont i mina öron den senaste tiden och i helgen har mitt döva öra runnit, kliat och det som har kommit ut från örat har luktat illa och feber på det. Jag har vetat hela helgen att där kommer vara inflammation i antingen ena örat eller båda. Men jag fick samla mod och trampas lite med ångesten och hålla den i schack (kände ren ångest av bara tanken att behöva gå till vårdcentralen, tycker inte alls om sjukhus/vårdcentraler) och ringa och få en tid. Fick tid igår 11:00 och där var jag. Fick träffa en bra läkare som tog sig tiden och verkligen undersökte öronen.

 

Det gick som jag hade förväntat kanonbra. Men mitt friska öra såg kanonbra ut, förutom en liten vaxpropp, haha! Men mitt döva öra var där en del vax i samt inflammation. Han kunde inte se bakom trummhinnan (inte konstigt med en konstgjord trummhinna som är gjord av senan på muskeln bakom örat) men där var en del vax och inflammation. Så tjohej, det blev antibiotikakur, 2 tabletter på morgonen och 2 tabletter på kvällen i en vecka.

 

Känns inte sådär jätteroligt med inflammationen. För inte nog med infektionen, läkaren var lite hårdhänt så jag är rejält öm i öronen idag och det känns mer än själva inflammationen. ;)

 

Så ja, som läkaren sa: Blir det inte bättre inom ett par dagar så måste ni ringa hit igen. Hoppas på bättring men just nu är febern på besök igen också. Att det alltid ska vara något typ. :(

 

Hoppas det är bra med er idag? Jag återkommer imorgon med ett nytt inlägg, dags att fortsätta sticka mina sockar sen sova.

 

Det har varit och är fortfarande 8 enormt tuffa och långa dagar.. Vissa gånger vill jag bara skrika rakt ut och tårarna bränner i mina ögon just nu.. I 8 jäkla dagar har inte min mage fungerat.. Den står helt still typ. Har provat det mesta så som mer fett i maten (fast jag hatar smör/fett), vanlig mjölk, druckit mer vatten, ätit godis, choklad, ja allt som kan tänkas få igång magen. Men inget hjälper! Jag har till och med provat Katrinplommonpuré (förstår inte hur småbarn kan tycka om och äta skitet, haha!) och inte ens det vill få igång magen och tarmarna. :(

 

Är så frustrerad och ledsen just nu.. Visst 8 dagar kanske inte låter mycket men för mig är det det. Speciellt när magen är spänd och större/svullnare än annars och dessutom har börjat göra ont, vilket inte är så kul heller.. :(

 

Är det inte bättre imorgon (söndag) så får jag åka till akuten. Vill egentligen inte pga min sjukhusångest. Rädslan över att bli inlagds är stor och bara tanken på det får mig att börja gråta typ.. Visst, jag kanske inte blir inlagd isf men mest troligt. Jaja, något jag får ta då, inte nu. :)

 

Kände bara för att skriva av mig lite i min blogg och även informera er att det är pga detta bland annat som har gjort att jag inte har haft ork eller inspiration att blogga. Just nu vill jag bara kunna rent ut sagt bajsa! Får hoppas att 1½ liter vatten som jag drack för en stund sen ska hjälpa. :)

 

När ska detta helvete få ett slut egentligen? Just nu är jag trött, irriterad och frustrerad.. Mina metformin mot mina diabetes slår ut min mage totalt. Inom 1 till 1½ timme efter jag har tagit tabletten så måste jag på toa och tömma magen och tarmarna.. Jag vet vilka sorter min mage brukar reagera på och jag har bytat till en sort som har funkat kanon innan. Men inte nu, inte alls.. :(

Jag dricker just nu en hel del vatten/vätska pga diarrén och för att det är superviktigt i samband med medicinering med metformin men att magen ska slå bakut såhär? Det är fan inte skoj, önskar inte ens min värsta fiende detta helvete.. :( Det är så enaverande, tröttsamt och så otroligt jobbigt just nu! När jag t.ex. har tagit kvällsdosen 2st 500mg metformin så tar det en timme, sen börjar ett enormt magknip och magknipen kan hålla i sig i flera timmar utan uppehåll, just nu somnar jag inte före 06:00 på morgonen pga magknipen bland annat.. Så sömnkontot ekar det minus på just nu kan jag meddela, men sova får man väl göra när man är gammal och död ;)

 

Så det är en av anledningarna till att jag inte orkar blogga just nu, det tar för mycket på psyket :( Jag har iaf bestämt mig nu för att skita i dom tablettjäklarna helt och hållet för att MÅ BRA, fungera som en vanlig människa, slippa sitta på toa 24/7 och så vidare.. Men nu så får det också bli att ta hjälp av vårdcentralen, för såhär kan det inte vara. Det håller inte..

 

Kan väl säga såhär just nu:

Fuck diabetes!

Som jag skrev i inlägget så pratade jag med Försäkringskassan igår. Kändes lite som ett bakslag.. Jag har gått hemma sjukskriven sedan Maj/Juni 2013 och nu är det dags att börja återgå till arbetslivet och börja jobba igen i små steg, men även utreda min arbetsförmåga för jag kommer nog tyvärr inte kunna jobba 100% igen.

 

Ringde min handläggare i Torsdags och pratade om det då jag är så rastlös och vill ha något att göra och vi börja jobba igen. Vi pratade om det och hon lovade att min handläggare som jag ska ha när det gäller arbetsträning/arbetsrehabilitering skulle ringa i Fredags men absolut senast igår. :-)

 

Igår när vi var påväg hem från Ystad så hade jag lite batteri kvar på mobilen och ville inte ladda den i bilen (vill inte bränna batteriet) när vi bara hade ca 10 minuter hem. Hade inte en endaste tanke på att Försäkringskassan skulle ringa just då.. Men jodå, hon ringde och precis när telefonen börjar ringa så dör telefonjäkelen. ;-) Men som tur var så lämnade hon meddelande så jag kunde ringa upp henne (dock inte alla som gör det).

 

När jag ringde henne när vi kom hem så kom det lilla ”bakslaget”. Försäkringskassan får inte göra något alls fören jag har varit hos min läkare på Psykiatrin och fått ett läkarutlåtande där läkaren skriver om hen tycker att jag är redo att börja på någon aktivitet eller jobba i små steg eller inte. Säger läkaren nä så är jag tillbaka på ruta 1 igen typ.. :-( Så pratade även lite med handläggaren om hur vi ska göra sen och så vidare så man vet.

 

Ringde Psykiatrin därefter för att få en tid till läkaren. Men blev rent ut sagt paff! Inga tider inom det närmsta.. Första lediga tiden till en läkare är i Mars, MARS! Så jag har fått en tid till i mitten utav Mars och får försöka stå ut till dess och bara gå hemma.. :( Jag som bara vill komma igång och återgå till arbetslivet. Förstår verkligen inte dom som tycker det är skönt att inte jobba.. Jag får nästan spader och klättrar på väggarna.. ;-)

 

Jaja.. Jag ska dit i Mars och så fort Försäkringskassan har ett läkautlåtande så kommer jag ev igång igen. Man måste se fram emot det positiva även om det kan sluta så som man inte vill. :D

Tjolahopp på er! Satt innan vi och mobilbloggade, skrev ett långt inlägg och klickade på publicera. Precis när jag klickar på publicera så säger appen tjoff och varken appen eller blogg.se adminpanel gick att nå.. :( Blogg.se har ju inte den funktionen så att utkast automatiskt sparas i appen iheller så minns inte riktigt vad jag skrev. Men men. ;-)

 

En förkylning har hittat hit igen, den har inte brytit ut helt men den sitter i ansiktet och kittlar och håller på ;-) Så ja, dags att bli dålig igen. Har haft feber sedan i Fredags också. Så kroppen är inte prima och därav har uppdatering uteblivit. Men ska försöka få till några inlägg som dyker upp om dagarna.

 

Idag trotsade jag febern och min trötthet och begav mig till Ystad med Pappa för lite shopping. Mamma behövde några nystan garn till hennes arbete och jag behöver några nystan till mina mössor samt så handlade vi på Ica också när vi vart där. :-)

 

Vi fick fin rabatt kan jag säga. Det jag handlade skulle eg kosta 816:- men hon i affären var så snäll så vi fick rabatt och jag betalade bara 416:- :-)

 

Nä! Nu ska jag påbörja min ena mössa i två coola färger sen sova. Har inte sovit många timmar på 2 dygn.

Hur har eran lördag varit? :-)

 

Jag har verkligen bestämt mig. Jag har hittat kämparglöden som satt där långt inne, funderat mycket och verkligen tänkt och förberett mitt psyke för att börja en resa mot ett rökfritt liv! :)

 

Jag har rökat sedan sommarlovet mellan sjätte och sjunde klass (vilket i sommar är 10år sen, fy fan). Det är verkligen inte bra för hälsan och det luktar faktiskt inte så jäkla gött om man säger som så. Jag har provat att sluta röka innan, men det har inte gått utan har då resulterat i att jag har börjat röka igen.

 

Men nu när jag verkligen har tänkt igenom det, jämfört dom många fördelarna med att vara rökfri och verkligen bestämt mig och förberett mitt psyke så tänkte jag: Va fasen, jag kan inte merän misslyckas OM jag ger upp! :) Jag ska bannemig kämpa, det kommer bli enormt tufft eller rättaresagt ett rent helvete dom första dagarna, men med nikotintuggummi ska det väl inte vara ett rent jäkla helvete. ;) Kommer säkert bli väldigt blödig som första dagarna, men det kommer försvinna tror jag. ;)

 

Så nu köööööör vi, jag styr kosan mot ett nytt hälsosammare liv och ett rökfritt liv! Vill ni hänga med på resan och ta del av mina tankar och känslor under den första tiden? Följa mig hur det går att sluta röka?

Nu tänker säkert du, VA? glukosbelastning? Är det inte bara gravida kvinnor som gör det? Men nixpix! Även vi diabetiker får göra glukosbelastning för att se hur vårat blodsocker ligger, hur mycket det påverkar blodsockert och så vidare. :) Som jag har bloggat om tidigare så har jag sedan Maj 2013 diabetes typ 2 och är tablett & kostbehandlad mot det (500mg metformin morgon och 2*500mg metformin på kvällen).

Jag tänkte igår att varför inte prova det eftersom jag ligger så bra till blodsockermässigt? Sagt och gjort. Glukos inhandlades, löste upp 75gram glukos i 2dl vatten, kollade blodsockert innan jag drack det sen tog jag ett stick i fingert till efter ca 1½ till 2 timmar senare för att se hur jag låg till blodsockermässigt.

 

Hur låg blodsockert? Relativt bra. Jag gick faktiskt inte över gränsen som en diabetiker ska/brukar göra när man har konstaterad diabetes. Väldigt märkligt tycker jag och smått chockerande. Jag trodde att efter den där sliskiga drickan skulle få mitt socker att skjuta iväg och landa högt men icke. När man tolkar resultatet så ska jag inte ha diabetes typ. Så både positiva och negativa tankar dök upp där ett tag kan jag tala om. :/

 

Jag kan säga som så att jag förstår alla gravida kvinnor som gör glukosbelastning att dom tycker det är vidrigt! Inte ens lite citron i hjälpte för fem öre. Jag klöktes och mådde extremt illa och vill nog aldrig mer göra om den där skiten, haha! : ) Det var verkligen pi katten, usch och blä!

 

Men jag fick iaf se och veta hur mitt blodsocker reagerade på en glukosbelastning och just socker. Det känns även bra att veta att min diabetes är tusen gånger bättre än för 1-1½år sen. : )