Tyst som en mus, jag orkar inte mer.

Det varit tyst här den senaste tiden. Tiden, orken och kraften har inte funnits för att blogga. Jag har varit helt dränerad psyksikt och fysiskt. Jag har varit på möte på Arbetsförmedlingen med min handläggare på Försäkringskassan, min läkare på psyk och min pappa. Mötet där gick kanonbra och det kändes så jäkla bra efteråt. Att jag ens kom på mötet och mötte så mycket nya och främmande människor, det är en stor sak för mig ✨ Mötet där har tagit enormt på mina krafter och jag är än idag helt slut. Men det vänder nog snart

Jag är inne på mina första dagar utan antidepressiv medicin, jag orkade inte med dom längre helt enkelt. Jag har påtalat för min läkare sen min dos höjdes att jag kan inte ta dom men alltid fått till svar: Ge det lite tid osv. MEN JAG HAR GETT DET TID! Jag har provat efter läkarens ordination att minska 10mg hit och dit, men även gått ner på en låg dos. Men det hjälper fan inte!

• Jag är trött på att dagligen ha en brännande huvudvärk som gör att jag inte ens kan stå upp, jag måste flera gånger om dagen lägga mig och vila.
• Jag är trött på att alltid vara illamående. Så pass illamående så jag vissa dagar inte ens kan äta något.
• Jag är trött på att ha hjärtklappning varje gång jag tog medicinen (inom en timma från det att jag tog medicinen så kom den och satt kvar, den försvann inte fören många timmar senare).

Allt jag önskar är att få må bra igen, utan någon som helst jäkla krämper/biverkningar av mediciner. Jag känner mig överkörd av min läkare just nu helt enkelt. Jag berättar hur jag känner med medicinen och att jag vill HA EN ANNAN MEDICIN! Men icke sa nicke, vänta lite till och se om det vänder.. Jo men tack för den! Därför har jag valt att inte ta den medicinen mer. När det var som värst med medicinen så sket jag totalt i den och jag hade då ingen huvudvärk, inget illamående eller hjärtklapnning. Och det säger väl en hel del? Men ja..

Jag kommer kriga vidare härifrån. Visst jag är ett känslormonster just nu. Jag gråter väldigt lätt, blir irriterad snabbare men det är något jag får handskas med och lära mig att kontroller bättre, det går inte riktigt att bli irriterad över en knut i garnet eller gråta över att man spiller Pepsi max